Modus operandi

Vilket underverk är man!
Vilken ädelhet i kåren,
I anda så lik lärare och forskare, i gärning och lön
I ålder så lik en student
Så lik en gud! Och, trots allt detta, vad tjänar denna belägenhet mig?

---

Kontinuerligt arbete

Mitt ouppdaterade jag har ingen aning om vad som hände till slut och orkar inte riktigt bry mig.

Särdragsprojektioner visar att man kan beskriva en massa begrepp med fMRI på 10 enheter baserat på 60 ord och Google-kollokationer. Det är underbart och vackert och lite överraskande att begreppen mappar mellan personer (att koordinater normaliserade per neurologisk region leder till likartad mappning). Ändå är ju MRI en oerhört trubbig metod. Vem skulle på allvar försöka använda en värmekamera för att spåra en processors aktivitet, liksom. Annars har jag hört en del om templatisering, om automatisk differentiering, om GPGPU, om en massa matriser hela tiden, om en hel del molekyldynamik med härlige gamle Markov och om mycket annat. Jag har pratat med en amerikan från Pittsburgh som pluggat svenska i Linköping, en hisspojke/vaktmästare (inget pojkaktigt över honom) som verkligen verkade kunna finska och lite svenska, posterskapare från bland annat Arizona där jag lekte kloka synpunkter på en oscillerande logistisk modell (tack Sören, tack!) och en del mer. Pennie har också varit framme nästan hela tiden och klarat sig galant. Däremot lyckades jag sist under onsdagen glömma kvar slicebatteriet. Hoppas att det ligger fint och väntar på mig, utan att explodera eller dylikt. Falska larm med blixtvarning har vi också fått se.

Jag gillar statistik, men har nu även tagit steget till förbannad dikt. Texten ovan hade jag dock börjat fundera över redan på morgonen. Något annat jag har funderat på är om jag får mycket mindre dålig smak i munnen efteråt av HFCS-läsk kontra sockersötad och vad det i så fall säger om bakteriekulturer, placebo, klor eller något annat.