Effett

Imorgon skall det skrivas protokoll. Idag har det i alla fall inte gjorts. Jag har i alla fall lärt mig att man inbillade sig att Sisyfos var en ättgrundare i Korint, fast det var i grannstaden. Något säger det nog om frikvoter också. Han hade nog ingen tidsgräns på sitt utbildningsbidrag.

Fler manus kan man vilja få klara, men vi får väl se hur det blir med det. Nästa inskickstillfälle är nästa måndag.

Men det finns roligare saker här i världen. Bland annat kan man köra simulerade replikat av befintliga dataset. I dessa kan man få pli på hur dåliga de härledda haplotyperna blir. Dröm om min förvåning när jag inser att F1-generationen i typfallet blir perfekt. Inte bra, utan perfekt. Det här är bra. Det här är otroligt bra. För några veckor sedan gjorde jag i stället tolkningen att det vore nödvändigt att helt byta optimeringsalgoritm, men nu tycks väl inte det riktigt vara fallet.

Slutligen frågar jag mig: är en dubbelugn med den bra ugnen långt ned ett stort hinder? Kommer man i stället att några gånger per år vara glad åt att ha två ugnar? Stora frågor ställs. Någon som oväntat nog har ett svar? Undertecknad vill gärna ha en EKD607?3X omgående.

Yxa som en rakkniv vass

Voddler är inte fullt så enkelt att göra glatt. Man kan få meddelanden som vn_discovery ERR (discovery.c,228) S_sendDiscoveryRequest(): Could not connect to any unNAT nodes, will try from beginning, i nyare versioner, om än inte i de första vi hade. Därför trodde man att det var nätet som var problemet. Lite experimenterande senare visar att DMZ fungerar, medan tidigare konfiguration för virtual server på D-Link DIR-655 tydligen fick den att inte identifiera lokal IP korrekt, vilket i sin tur resulterade i utgående ICMP typ 3 som nekades. Märkligt.

Philips är avklarat. Det har dock kommit skrivning från en och annan sosse, som förklarar att förändring är något väldigt tråkigt och att det är bäst att man prioriterar varje form av icke-förändring framför förändring. För övrigt har jag hört frågor om vem som har ansvaret för att snart myndiga barn har en vettig sysselsättning, som de inte själva kan organisera sig för att artikulera. Det måste givetvis vara kommunen. Egen organisering är otänkbar. Önska, få serverat. Sedan, som vuxen, är organisering och ansvar jättebra. Men det spontanuppstår. Möjligen med hjälp av Rörelsen och Staten där också.

Lokala temporala avvikelser

Det har blivit vintertid. UTN vill bli egen kår och vår egen ärevördiga konstruktion kan byta valsystem i grunden för första gången sedan 60-talet (det var tider när Fria studenter, Kårcentern och Liberalerna var egna partier, även om Liberalerna inte kom in på det år som användes som kårvalsaffisch... var det månne ett subliminalt budskap för att eliminera somliga?).

Artiklar kanske kan bli klara, men det första som händer är att man får mer tid till konferensbidrag. Tid är ibland svår att förvalta. När man städar bland gamla gymnasiepapper finns det vissa klasser som man ju vet är förgångna, men som man ändå inte kan med att slänga. Jag får dock säga att jag slängt betydande, för att inte säga, enorma, mängder papper de senaste dagarna. Dessutom har jag hittat vårterminens Studentkort några dagar innan det löper ut.

Jag fortsätter vilja rusa framåt, men man vill aldrig känna att dörrarna stängs. Lämna alla dörrar på glänt. I dag stängdes ändå en dörr. För två år sedan fanns det två svarta kaniner som jag tyckte om. Nu finns ingen av dem kvar i någon relevant mening. Det gör mig perplex. Förra gången utlöstes betydligt mer ångest över min egen belägenhet. Den tangerar nu också, men vissa saker är ändå så mycket bättre ändå. Ångesten när jag trodde att jag kunde förlora dem, fullständigt, var så mycket större.

Män som hatar k'år

Det kan vara lite oklart det där med författarskap och handledarskap. Möjligen har ting nu artat sig lite till det bättre. Fredagen gav tid att nära på slutarbeta två manuskript, fast nu har ju det ena av dessa varit klart i alla möjliga former i två år nu. Mitt i alltihop, eller snarast mitt i färdigställandet av BICOB-manuskriptet, blev jag påmind om Xu. Det har jag nog blivit en gång tidigare, men jag blev ändå orolig över hur nära det var vad jag ville göra. Nåja, Xu har fått begränsad spridning och jag tycker att jag gör det snyggare. Framför allt gör jag det snabbare. Vem vill inte vara snabbare? Det är ju potentiellt ändå begränsningen i någon ände.

Författarskap ser kanske bra ut, men man kan fundera ändå på vad jag kan lära mig av hela episoden, om det nu är en episod. Kanske är det en längre story arc, där man samtidigt ser utveckling i enskilda avsnitt. Frågan är om det är av ENT-säsong-4-slaget, eller mer TNG säsong x-y eller DS9 säsong 2-8i. Hur mycket annat händer under tiden? Är kårengagemanget ständig B story? Och varför byts love interest inte ut det minsta? (Tack och lov för det!)

På det senares inrådan och uppmaning har jag i alla fall städat bort en massa gamla papper. Förvåning yttrades över vad jag läst för olika saker och lite av den kom från mig själv. Huvaligen. Biofysikalisk kemi trodde jag först att jag aldrig läste, det borde vara brottsligt att gömma en sund kurs under ett bedrägligt labbartat namn.

För övrigt har jag kommit fram till att Uppsala studentkår saknar giltiga stadgar. Skoj.