Enduring Boredom

(skrivet på plan från Miami till Zürich)

Att sitta på ett plan har sina sidor. Att åka iväg tidigt för att sitta på en flygplats först har ytterligare, men Miamis väntbänkar hade i alla fall inte alltför få eluttag, så att Pennie fick sin beskärda ström och HP:n kunde få sina beskärda data via Bluetooth, när inget annat ville fungera.

Jag har hört ytterligare föredrag om Larrabee (där ofta förkortat LRB). Leverans i år, heterogen OpenMP för dubbelarkitektur, på många sätt många trevliga saker som jag vill få i en dator nära mig. cnF2freq-haplotypning är på väg att bli massparallelliserad. Jag vill verkligen få lägga vantarna på ett sådant chip. Nu finns det å andra sidan saker jag ser fram emot mer lokalt och över vilka jag har något större egen kontroll. Tidpunkten står åtminstone klar, innehåll och utfall kan man gemensamt spekulera kring i en katt-och-råtta-lek. Jag borde förbereda en till presentation i alla fall, för ett övningstillfälle den artonde, men kanske låter det bli en övning till övningen också, om det passar. Det är jobbigt att animera saker, dock. Vet inte riktigt hur det skall gå till.

TC rond 1 snart, eller klockan 18 lokal svensk tid. Vete tusan hur det skall gå, men jag verkar åtminstone kunna landa i tid. Om det är lätt går det nog bra och de gamla reflexerna verkade ju sitta i sist.

Annars finns det ett antal saker som kan observeras. En är att det verkade som vi faktiskt hade ett skakigt osäkrat nät som vi kunde nå från lägenheten hela tiden, men att jag lät mig luras av att det nästan regelmässigt krävde en extra DHCP-refresh för att få en vettig adress. Lite fånigt att vi kom fram till det sista kvällen, men säkert bra ur något disciplinhänseende.

En annan är att nätet på konferensen blev klart drägligare om man stängde av strömspar på det trådlösa. Jag väljer att inte spekulera i om jag direkt genom detta försämrade anslutningsmiljön för örvriga användare, eller om relationen var mer oklar. Det känns som att 11n inte hade skadat.

Slutligen är det intressant att de aktivt bullerdämpande IBM-hörlurarna fortsätter att fungera tämligen väl. När man slår på känner man hur bullret går från orimligt till mer drägligt. Mer intressant är också att statuslysdioden nära på slocknat när jag somnat till Studio Ett från hp:n (som mycket plikttroget stängt av sig efter att ha spelat klart, allt fungerar perfekt, vem behöver dedikerad MP3-spelare?). Däremot fungerar ljuddämpningen alldeles utmärkt. Funderar på om det är en opförstärkare som kalibrerar dämpningseffekten för att vara spänningsoberoende. I alla fall lite sött när den egentliga funktionen är mindre spänningskänslig än statuslampan. Undrar om man kan använda det som metafor för något annat.