Teckenförklaring

Det är lite förvånande att PowerDVD för HD får för sig att växla till icke-Aero. Jag kan förstå några typer av teoretiska skäl, men känner mig ändå inte helt tillfreds med dessa tingens tillstånd. Bildkvalitetens andra uppskattade aspekter får mig förstås att känna mig tillfreds och ändå inte invända så mycket. Att jag kan uppskatta Will Smith-action är kanske på sitt sätt stötande, men det är i alla fall inte en motbjudande kvarleva från den tid då Sverige var en diktatur. Trots allt är länsindelningen ett ondskans verktyg på jorden!

Aktuellt hade piratbyråbesök, där budskapet var att laissez-faire är kul, "det spelar ingen roll om jag saknar argument" [sic] och att det handlar om makt och inte pengar och därför inte (?) är viktigt. Att upphovsrätt handlar om klart mer än pengar är väl centralt. Upphovsmannens rätt går bortom att bara få vad någon (särskilt någon annan än upphovsmannen själv!) råkar anse vara en skälig ersättning. Intellektuell expropriation är alltjämt expropriation och är något man måste vara försiktig med, även om rationella lösningar för blanco-ersättning också kan ha sina godare sidor.

Den andra aspekten är att hylla den nya nätkulturen, som vi fått via Internet. Här kan vi fundera över äpplen, päron och allehanda andra rosenväxter. Slashdotkommentarer är nätkultur. Facebookaktiviteter med delande av filmer är nätkultur. Youtubefilmernas innehåll är kultur och remixar blir helt klar kultur, men den typiska tråden med Youtube-kommentarer i sig ligger rätt långt ned i något som liknar verkshöjd (enkelt test: är det intressanta kommentarerna eller innehållet?). TPB-kommentarer är sällan heller ny kultur. Att sprida en torrent är fullkomligt och totalt beroende av originalverket. Vanan vid nätdistribution för underhållning skapades av bland annat fildelningsverktyg, men de är inte Web 2.0! (Ett P2P-protokoll baserat på XSS? I am rubber, you are glue!)

Megaunderhållning kan mycket väl överleva utan upphovsrätt. Men det tar bort modellen att det är verket man betalar för. Jag gillar fortfarande inte den säkraste affärsmodellen: produktplacering och budskapsanpassning som är så djupt integrerad att verket i sig upphör att finnas när dessa delar har avlägsnats. Utan upphovsrätt räcker det inte heller med inklippta reklamklipp à la tidning, reklam-TV eller Spotify, eftersom omedelbar redistribution med automatisk reklamborttagning är att vänta. Det andra alternativet är ruskiga teknikkrig.

Att det är tekniskt möjligt är inget skäl, vare sig för total kommunikationsövervakning eller total tillgång till all underhållning. Checkar och saldon, checkar och saldon. Nya möten har det också varit, där man ville hävda lite spelteori för varför somliga är mer än lovligt naiva på ytan. Lärosätenas potentiella vinst genom att tvätta byk offentligt är på tok för liten.

I debatten om alternativa leverantörer och fritt val: varför är ärtsoppa och pannkakor på Ekonomikums HÖRS-restaurang både godare och billigare än Rullan? Eftersom jag ändå hänger vid observatoritet på torsdagseftermiddagarna anar jag en ny vana. Men är det läget? Ekonomernas smaklökar kontra teknologers dito? Ägarförhållandena? Och hur är det egentligen på systerrestaurangen i Matikum vid/i Engelska parken.

Jag hade den sista föreläsningen idag. På något märkligt sätt lyckades jag fylla den rätt exakt på 2 * 45 minuter. Jag hoppas lite vagt att jag har blivit en bättre föreläsare, men försök aldrig ha en lång vända där du talar om "freeing block number three, since it's free", i alla fall om du vet med dig att dina läspljud fortfarande lämnar somligt att önska. Jag började i alla fall staka mig någonstans där. Nu återstår att rätta de små livens inkommande saker och generera något utgående. Att de små livens medianålder sammanfaller med min egen gör det väl bara roligare.