Lätt som en plätt

Jag upprepar på förekommen anledning: jag är ingen större vän av kulturstöd. Det snedvrider marknaden och värderar olika typer av kultur på ett olämpligt sätt. Men när man tenderar att vara för en offentligt finansierad skola och en klar offentlig inblandning i högskola och forskning, så uppstår givetvis gränsdragningsproblem. Det är bara löjligt att inte bekräfta det.

Förutom att försöka klargöra detta (att se till verkligheten är inte mesigt, att fundera över vägen i ett decennieperspektiv är inte samma sak som att snöa in på potentiella propositionstexter, det är bara bra om visionen är en vision och inte enbart en utopi) ägnades tisdagen åt möte och plättar. Tyvärr blev bara 58 stycken ätna, vilket implicerar en förlust. Slut på smet och förändrade regler...

Somna gjorde man också till slut, men först efter att enligt ovan ha försvarat sina synpunkter på det och mycket annat. Hur man kan få ett distrikts vänster- och högerflygel emot sig är ett under. Rent fysiskt blev jag däremot vänsterextremist.

Nåväl, man lyckades gå upp 05.30 efter att ha letat febrilt efter sin telefon (och vett i skallen). Någonstans på vägen där ramlade vissa kort ut, vilket var en mindre lyckad del. Biljetter och lite kontanter fanns tack och lov i San Antonio-väskan. Christian hade laddat ur sig under natten (kvarlämnad på i en ficka), så man fick fiska USB-kabel och låta Limerick agera likströmkälla (nej, jag orkade inte kolla om USB-strömmen kvarstod vid standby, vilket hade ökat verkningsgraden betydligt).

Esseffess kom också till nytta, då det var därigenom man kände till en SJ-kampanjkod, vilket blev ännu mer lämpligt då mitt Vodafone-kort också låg på ett ställe där det inte gjorda nytta (dock inte på ett golv i just Örebro i det fallet). Dubbeldäckare till Västerås innebar möjlighet att leverera. Man blev slutligen imponerad över rymligheten i vagnarna i det konstiga tåget Västerås, Sala, Heby, Uppsala. Spartanskt, men rymligt. Lite synd att man inte var vaken när man åkte, eftersom kontrasten i sammanfallande och icke-sammanfallande med bilvägen hade varit intressant inom avsnittet Järlåsa-Uppsala.

Sen till nämnd och svårt med föreläsningar, men man klarade det till slut. Man blev lite glad när man märkte att saker som hade med linalg att göra förstods snabbare och enklare än övrigt material. Jag är inte bara dum, jag är okunnig inom kursens ämne också!

TNDR har varit vänliga nog att brevledes kontakta mig med en bunt snömos. Nu är jag å andra sidan relativt överinsatt i det ämnet.

Man somnade kring 19 och sov till slut till ca 04.30. Det var en historisk nödvändighet. Nödvändigheten att post facto skriva klart TeX-versionen av inluppen...och rapporten... återstår. Eeeek. Synd om stackars mig.