Femhörningsmallen

Före avresan var jag lite lockad att skaffa en Sony NC-7. Billig, förment acceptabla. Visserligen är det möjligt att de IBM-märkta var bättre, förutom detaljen att batterifack på sladden är ett sätt att tigga om att de börjar glappa.

Nu såg man också att de skulle vara billigare i USA. Så idag blev det köp. Muffarna är helt platta, vilket inte ens var fallet för IBM-motsvarigheterna. Jag blev besviken när jag insåg hur platta de var. Besvikelsen förbyttes dock när jag petat i medföljande batteri och provat att lyssna på luftkonditioneringen. Dämpningen är klart markant. Det var inte fallet på mina allra första ljuddämpande Philips, som var ytterligare snäppet billigare än de här när det begav sig.

Avslutningsmiddag var trevlig, ambassadbesök var märkligt (frispråkighet i all ära, men vissa människor blir sämre när de är frispråkiga), men man kunde ändå inte förmå sig riktigt att följa med. Lång väntan på Metro Center blev också lite kortare när man efter 15 minuter, med förment tio kvar, kunde stiga på ett spöktåg som inte stod på tavlorna.