Alliansfriheten

Alliansfrihet har man hört både Ohly och Sahlin tala om idag. Ohly tyckte att scenariot att Lettland anfölls av Ryssland respektive Finland var lika sannolikt och att det var märkligt att tala om det ena, men aldrig det andra. Lagom tilltro till EU-projektet, var det ja. Här skall förstås sägas att vi visst kan och kanske tyvärr kommer att se allvarliga militära konflikter inom territoriet, men då blir det på ett väldigt konstigt sätt.

Sahlin såg fram emot ett på alla sätt alliansfritt Sverige. Överlag ett på många sätt fiendefixerat tal, tycker lilla jag. Hon skulle sparka bort Maud Olofssons fot och dryga hälften moderatväljarna röstade minsann inte ens på något som liknade sitt eget bästa. Det måste vara en enormt bekväm världsbild. För att precisera anser jag förstås att det jag tycker är bra för ett stort flertal, men s-väljarnas preferens förklarar jag inte enbart med någon dumhet. De vill, lokalt, ha det så. De är (i stor utsträckning) kollektivister. Jag tror bara att de egentligen har att förlora på det, men utifrån vad de tycker röstar nog ganska många ganska rätt, även om en del nog skulle kunna funka som allmänborgerliga, så vag som den svenska borgerligheten fortfarande är. Leve Globaliseringsrådets kansli!

På upphovsrätts- och underhållningsplanet händer mycket, men BBB borde verkligen få mera gnäll för att min IP-telefoni aldrig fungerar felfritt och att mina klagomål aldrig leder rätt. Blä. Dessutom har kameran kommit fram, till fel adress (macken i Vänge). Blä.