Pogo

Ali verkar ha varit en driftig man. Varje gång man besöker kvarterskrogen, och pizzerian, och kiosken, med tre ingångar, tre diskar, men samma backend, blir man fascinerad. Pizzan Frutti med sedvanligt fruktpat och curry, men utan skinka, var också ett rätt trevligt påhitt, för den som alltjämt är köttrött. Det påfylldes också av morgonens FRA-seminarium, med en ostskinkmacka som borde ha domstolsprövats innan den exponerades för allmänheten. I alla fall skinkdelen. Jag har givetvis bloggat om seminariet aningen mer seriöst annorstädes.

Dagens mest intressanta seminarium var det om Ryssland. Jag tog anteckningar som en tok, 10000 tecken, men kan inte kondensera det till ett lämpligt referat. Däremot tänker jag banne mig gå på debatt med Ohly och Widman imorgon.

Bitterfittan missades nästan, men jag smög och stod i bakgrunden i alla fall. När det blev allsång på pseudokaraoke lät den sjungande delen av publiken mer som en tränad kvinnokör än något annat. Andelen män var väl låg och när de redan börjat sjunga ganska bra blir det ju ännu värre att stämma in. Jag blev i alla fall påmind om att det kanske var något stort och märkligt att vara på öppen förskola med sin far. Oj.