Helt missbedömt

Google har fattat galoppen, jag är oskyldig. Därmed slipper jag nu att försöka tyda de mest ondsinta captchas jag hittills skådat. Detta är faktiskt inte skräppost, bara meningslöst. Man kan fundera fram och tillbaka kring avstånd och troligen nog komma fram till att qtlmas är felsimulerat, eftersom de flesta tester verkar säga att det är så. Däremot kan man komma fram till att det är dumt att inte använda samma avståndsmått, vilket kan förklara den ohemula inflationen i OS och JF. Må tanh efter lite arbete lösa alla dessa ting. Ett alternativ är förstås att bara räkna om med atanh. Det är kanske behagligare. Haldane till folket, säger jag, i väntan på att jag orkar tänka fritt och stort och implementera en mappningsmodell som heter duga, genom någon sorts Markov med gaussianer. Det verkar dock inte helt orimligt att det vore möjligt att göra så...

Nytt översättningsjobb där megagranskning skall bli av. Trevligt nog hävdar jag att mitt skript tenderar att göra sitt jobb, så detta skall nog gå bekvämt och smärtfritt ändå. Man kan i alla fall hoppas. Halva problemet är ju att misshandla RTF-filerna så de blir TTX-vänliga för att alls kunna applicera sin mer massiva misshandel. Ett sätt att använda intäkterna verkar dock inte så lyckat, ändå. Men vad gör man när målkonflikter uppstår, om inte att hälla pengar på problemen tills de löses? Man köper sig inte makt, man köper lösningar på självskapade problem. Genom sagda lösningar maximeras dessutom värdet på redan gjorda investeringar.

Idag var det mitt första möte i LADOK-styrelsen, än så länge bara som inadjungerad. Det var intressant och jag försökte skilja på farhågorna för att min 20 %-tjänst försvinner under fötterna på mig. Det får man oroa sig för. Vad är poängen med integritet om man inte får utöva den? Mitt entré var dock nära att ta sig en ände med förskräckelse, eller i alla fall försening. Efter att ha stigit upp 04.30 sov jag igen (efter 30’-fel på diskmaskinen), steg slutligen upp 08.15 och skulle då köpa en biljett, samt ta mig till Upptåget actual. Detta gick bra, men jag cyklade slutligen omkring 08.50, vilket är lite sent till 09.13. En heroisk insats i värmen tog mig till korsningen järnväg/S:t Olofsgatan 09:05. Där ser man vad som efter vissa fördomar bedömde vara en hel (eller två) invandrarförening(ar) gå in på den redan smala cykelbanan, som 500 m senare utmynnar i området vid Centralen. Att ta sig förbi på cykel verkade omöjligt. Jag tippar att det bara var en gruppresa eftersom plakat eller liknande som skulle antyda demonstration saknades. Utseendefördomar är svårt, men det fanns en signifikant avvikelse från andra folkmassor. Tror jag. I alla fall blev detta en trottoarbikeracingövning längs Kungsgatans östra sida, bitvis även mot röda fotgängartrafikljus! Saken var nämligen den att jag dessutom insett att jag kanske inte hade matat in Prio-kortnumret när biljetten bokades, vilket skulle leda till att jag hade behövt gräva fram Pennie och terminalansluta med 3G-kort till Ante för att få fram bokningskoden, i stället för att plocka den på kortet. Det kunde ha tagit tid. Anlände dock 09.08, så det var väl inte så illa egentligen.

Nu borde jag skriva examensarbetsbeskrivningar och motioner när jag är hemma. Dags att stiga av Upptåget i andra riktningen nu.