Lyckliga gata

Uppsala är som Peking i miniatyr. Man bygger om. Gräver upp. Stänger lite på en pass och glömmer att säga till. I alla fall besöktes idag en park till, samt pärlmarknaden (som tydligen inte alls heter så på kinesiska, kanske ungefär lika relevant för dagens byggnad som Forum des Halles i Paris). Carl fångades av atmosfären och ville ha nya sandaler. Jag har två par och ett par vita skor också. Prismässigt var det väl acceptabelt, jag har inte sänkt min ribba betydligt relativt det jag inte alls lyckats hitta i rätt form i Sverige på över ett år. Den som beskådar mina fötter förr eller senare får väl avgöra.

Däremot är kineser fascinerade av 44:or i största allmänhet...

Jag gick en konstig väg hem också, p.g.a. egenheter med sydligt läge och klockslag och icke-sommartid, vilket gjorde att syd och väst och lite annat kunde blandas ihop något.

Ante svarar igen. Jag kom på att jag sökt av fel adressområden, så den gjorde nog det nästan hela tiden. En ödmjuk förfrågan om förlåtelse till dem som plågats av mitt misstag.