Bädda, ligga, KK
Under onsdagen rörde jag mig längs en sen Grass-roman, närmare bestämt i en riktning sydost från Backen över alla backar. Där lyste diamanter i himlen och graferna gav också en smått sur reaktion från mig. Hur kan jag (eller mitt kodalterego) vara sämre än det som bevisat är suboptimalt och fult?
Efter detta försåg Max mig med mat, efter att jag förgäves tittat efter Christian på arbetsrummet i en halv minut. Diverse stämplar på ransoneringskort gjorde mig berättigad till dipsås, men jag kan meddela att smält cheddar är rätt äckligt. Wisconsin-vistelsen 2003 borde kanske ha lärt mig det.
Sedan var det dags för dagens höjdpunkt och lågvattenmärke, dess ljusglimt och dess mörkaste fläck: delegationsmöte. Folk tyckte förstås ständigt fel, jag var relativt opolitisk i att jag först och främst tog strid för rådande propositionstext, vilket jag tycker ligger smått i enlighet med mitt uppdrag och min roll (vad man nu än kan tycka om det). Möjligen kunde man se vissa mönster i när jag hårdast tillämpade denna linje. Jag vill ha riksorganisation, ok? Cue: Mummel om tillräckliga och nödvändiga villkor. Vi simulerade i alla fall åsiktstorg också och folk lärde sig det viktigaste: fika snarare än att åsiktsbilda.
Rörande betyg kom man in på diverse universitetbyråkraters förmåga att referera tillbaka till tre närmast föregående generationer på fädernet och att jag rent allmänt föredrar referenser till den nollte generationens göranden, låtanden och, därmed, betyg. Motparter valde att beskriva mitt liv hittills som att jag upprätthållit det jag fått till skänks, visserlilgen genom hårt arbete (inte ens det är helt sant, om man inte räknar lönearbetet/konsultandet per se, vilket vederbörande nog inte ens är medveten om), en beskrivning som jag med vildaste kraft vänder mig emot. Mitt val av motexempel föll sig dock olyckligt, man kan väl nöja sig med att säga att jag, med min egen metrik, står mig mycket väl mot valda närliggande motexempel. En gnutta introspektion säger också att mitt markanta intresse för artiklars resultat nu också relateras till att jag i princip inte har några andra objektiva (eller åtminstone externa) kriterier att gå på, förutom möjligen när kursutvärderingar lär trilla in. Men när jag själv jobbar ivrigt på att byta ut systemen för dessa blir det också något självdefinierat!
Intressanta tillfällen var också när jag höll med fyra sossar, men ingen från VSF, ingen från UUS, ingen från GS och ingen från BS. PS var i någon form av icke-kollapsat tillstånd, eftersom de inte var där. I sådana stunder blir man orolig, men det blir nog de också. Åsikten om betyg blev hyfsad, den om organisationsutredning likaså. Riksorganisation är ett brett begrepp, men om vi inte ens får mandat att ha det som huvudriktning, utan verkligen skulle hålla flera likvärdiga förslag öppna till fullmäktige 2009, skulle resultatet bli kaos och status quo. Efter dryga fyra timmar efter min ankomst var vi klara och efter fem hade jag också åkt hem. Om jag hade funnit mig bättre i situationen hade jag imiterat fram ett "hejdå kåren, vi ses imorgon" när dörren slutligen stängdes i mörkret, helt oaktat kvarvarande närvaro i vissa arbetsrum och att jag definitivt inte skall dit idag.
Jag hade städat upp lite i sovrummet och bäddat ordentligt, men mycket glädje fick jag inte av det, då en agentur slutligen insett att de inte kunde fixa vissa resurser, utan ändå ville ha levererat. Jag fick i alla fall sova mellan 2 och 6 ungefär. Åkte till KK-stiftelsen i syfte att lyssna på intressanta talare klockan 8. Mitt eget anförande var inte helgjutet (i så fall var gjutmassan av cementslag), men jag hoppas att i alla fall något uppfattades av publiken. Att ansvara för att säga vad studenter vill ha är lite farligt, jag valde att inte ens försöka gå i fällan att säga att alla är som jag och vill vad jag vill. Jag vet ändå tillräckligt mycket om lärstilar för att säga att jag är en offlier, även där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar