Månen gömmer sig bland molnen

Jag kom, jag sov (på tåget), jag redovisade, jag missade utlovad lunch för att diskutera framtidens forskarutbildningsbevakning. Ungefär som att prioritera SFS-delegationsmöte över VA. Dock hade min oanmälda frånvaro från ett andra arbetsgruppsmöte i rad sett minst sagt illa ut.

Inatt periodsov jag märkligt för att försöka fixa nya maratonlösningar var fjärde timme. Min slutsats är att mina tidigare slutsatser grusats av alltför hög sd och av slumpen tilldelat alltför vällovligt värde på den lösning jag försökte slå. Jag kvalar inte vidare, om inte nuvarande skattningar är absurt dåliga i jämförelse.

LUF:s HP har nu också lämnat mina händer, efter att jag korrigerat åtskilliga misstag (nej, jag menar inte hur folk faktiskt röstade i Göteborg, inte heller hur klubbor slogs i bord även för punkter som inte fanns strax efter punkten som jag inte riktigt gillade). Dryga hälften av protokollen motlästes av någon annan, men jag kollade i gengäld indexet också.

DN Kultur visar slagsida åt andra hållet. De påvisade fallen är absurda. Samtidigt har vi olika klasser av problem. Dumma saker även förmenta PK-människor kläcker ur sig är mindre lämpliga. Det värsta i de avseendena är väl annars hyckleriet. Jag är övertygad om att vi har en serie sociala normer som i mycket är problematiska. Vissa av dem är det poppis att angripa. I lärarrollen har man också ett visst ansvar, men vi måste göra skillnad på en lärares frihet inom ämnet kontra friheten att säga idiotiska saker och vara inskränkt utanför ämnet (där den senare friheten bör vara mindre!). Frågan om intention är också viktig.

Det är samma DN som för en tid sedan skrev om läkaren mot åtskilliga odds (då menar jag snarare motorikstörningen än andra generationens invandrare, i betydelsen andra generationen som byter hemland). Där fanns ju definitivt skildringen av lärare som förment tagit sig rätten att avgöra lämplighet, på ett sätt som i narratio i det fallet var ondskefullt och inskränkt. Var går då gränsen? Är det en sjuka att söka en (juridisk) kodifiering av bemötandet i vad som ändå är personliga möten? Kanske.

Nu skall jag sova i på tok för få timmar, för att få uppleva glädjen av att vara amatörljussekundsastronom med en fuktig dimma som avgörande hinder. Så skall jag förstås uuspa mig lite också. Gäsp.