Egendesignade plastleksaker

Jag presenterade uppsatsen som glad timbroit idag. Det gick väl över förväntan. Frågan är i vilken form det ändå kunde vara rimligt att sprida den. Att bara lägga upp den här ger förstås teoretisk spridning, men nu kunde man ju vilja ha mer än så. Alltså väljer jag för tillfället mindre än så. Lite paradoxal får man vara.

Washington är annars en intressant stad. Alla metrostationer verkar följa samma standardiserade innertakbetongblocksvalv och jag funderar som hastigast på om tunnlarna är grävda (inte sprängda) och om jordmånen i före detta träsk (vilket det väl delvis ska vara häromkring) är det minsta Uppsalalika.

Olyckligtvis befinner sig Casper väldigt många mil bort. Det känns lite konstigt. Det blev inte mindre konstigt av att vandra runt på Arlingtonkyrkogården och se alla gravstenar som hade extra information om soldaternas barn - påfallande ofta angivna enbart som "infant". De fall jag såg mest rörde sig om 50-60-tal. Nu är barnadödligheten även i dag högre i USA än i Sverige, men det handlar ju snarare om att det var en annan tid, en tid då det faktiskt var såpass vanligt att förlora ett barn mycket tidigt att det på ett helt annat sätt bör ha funnits med i blivande föräldrars föreställningsvärld. Det gjorde det säkert inte alltid, men det borde ha gjort det.

Capitolium och annat skoj blir det imorgon. Skönt med hotell med frukostbuffé. De har till och med middag 17.30-19.00 måndag-onsdag. Man får se om man hinner tillbaka, att prova middagsbuffén bara en dag är ju snarast bara en upplevelse bland andra, som dessutom sänker kostnaderna.

Nu har jag hållit mig uppe ända till 22.30, är mäkta stolt och kan sova ända till inställt larm alldeles innan frukosten öppnar 06.00. Då kan man sedan ha nätkontakt med Sverige i bättre fas, med lite tur, samtidigt som tidsomställningen får fortgå.