Kärlek är större än bulor

För exakt en vecka sedan satt jag på akuten. Det hade jag gjort i 90 minuter då. Jag hade ingen riktig aning om varför, men undrade mellan varven om jag möjligen skulle hinna vara med i Google Code Jam före klockan ett, för egentligen kunde det ju inte vara så allvarligt.

Jag hade fel. Det har i alla fall varit en omtumlande vecka och jag har lärt mig lite på det. Kanske vill jag bli landstingspolitiker för att ställa något till rätta. Kanske vill jag läsa fysiologi någon gång. Kanske vill jag att en stackars människa som jag bryr mig extra mycket om skall bli frisk.

Detta gjorde också att jag missade FS-mötet och att en debattartikel jag börjat på ännu inte har skickats in.

Polishögskolan besöks i detta nu. Då de haft den goda smaken att spärra sitt WLAN för utgående simpel VPN-trafik skriver jag av mig i stället för att göra klart Sakai för UUSP 15. Så det kan gå. Sakai verkar för övrigt halvdött där, men om jag får igång Samigo ändå kanske det blir andra bullar.

Forskningen? Tja, UPPMAX kör igenom mina jobb långsamt. Jag funderar på att skriva en generell Boost-arkivimplementation för R-kod, i akt och mening att det kan verka tufft.

Jag söker också svar på hur det kommer sig att en anonym och tyst person med eventuellt kinesiskt påbrå och modersmål verkar ha tagit en Cola-burk som jag råkade glömma kvar i en minut utanför inventarieförrådet på plan 2. Burken var bara halvdrucken och fortfarande kall. Man undrar om han var ute efter pant, eller själv är pedant. I vilket fall som helst verkar det lite konstigt. Jag kanske borde vara där omkring 21.45 fler kvällar bara för att utreda saken. Det blir säkert uppskattat, särskilt efter vissas hemkomst från sjukhuset.