Irrfärder i kosmos

Hur reagerar man på friheten att välja? Det kan man grubbla lite över. Jag gjorde det i alla fall mer praktiskt i förra veckan, rörande ett besök på ett av de nyöppnade Subway som finns i staden. Den första observationen var att jag fick en kupong avseende möjlighet att utöka ett meal. Resultat? Jag tvekade konsekvent om jag skulle vara tillräckligt hungrig för att motivera ett användande av kupongen, så flera tänkbara måltidstillfällen gick till andra aktörer.

Nästa steg är den stora valfriheten i beställandet? Följd? När jag kände mig trött kände jag inte heller att jag orkade ordna en fungerande beställning.

Slutligen tog jag mig ändå dit och kunde konstatera att det jag ändå valt att beställa inte fanns att tillgå (teryiaki), med ramelska associationer. Stoppa valfriheten, med andra ord. Snarare återkommer man till den bekväma observationen att huvudsaken är att kunna välja, inte att förväntas göra det i varje enskilt steg. Samtidigt är balansgången mot att utnyttjandet av valmöjligheten ändå ses som märkligt så smal, så smal.

Jag skriver manus, förväntas skriva enorma mängder igen den här veckan. Får se hur det går.