Koreakrydda

I Sydkorea hade kanske egentligen inte allt, men mycket, en kväljande smak. Den allmänna tendensen att allt smakade konstigt döptes av laget till Koreakrydda. (Det finns tendenser till en USA-krydda, men de är klart svagare.) På en restaurang här i närheten fick vi alla fall av en slump nu uppleva DFRK-krydda. Pinsen var det slutliga tecknet, men en oförmåga att tala kinesiska som tävlade med vår, den något märkligt skurna grå kostymen hos en av dem utgjorde tillsammans med andra detaljer en klar indikation. Nu vet jag inte vad stället brukar ha för gäster, men när de då möjligen en stund hade bara dessa båda utländska sällskap kan det ha varit smått förvånande.

Slutligen kan sägas att vissa saker på den vegetariska buffén som utgjorde dagens i övrigt lyckade middag lyckades smaka... koreakrydda!

Jag vet nu att jag är en av 8413, eller en av 172, eller en av 156, eller en av 7586. Exklusionsgraden är ca 90 % i nästa steg, så vi får väl se. Det kan väl finnas problem, men jag måste väl låtsas vara hoppfull. Under tiden måste jag träna på engelsk verbböjning, memory och konstig fysikproblem. Det är nämligen det jag tycks vara sämst på, även om frånvaron av referensskalor är ett problem (hey, totalt icke-relativ betygsättning är totalt meningslös!).