Komponent 3, 3D War on Terror edition

4 minuter in: Vi skulle tydligen presentera oss med ett litet foto i stora salen, 300 m bort inomhus. På ett sätt tur att jag hade tagit på mig den tjocka tröjan med namnet, på ett sätt jobbigt att skynda sig fort när man inte alls hade trott att man skulle göra något annat än komma hit. Därför blir förtexten här en eftertext, eller inbäddad bland tidsnoteringarna.

8 minuter in: Inga överklaganden än. Vi har bytt rum eftersom tandläkare som borrar sönder folks käkar är viktigare än vi. aksonovs europluggadapter är kvar där inne, men jag erbjuder mig att låna ut min om han skulle få klar batteribrist i slutänden.

9 minuter in: Det är bara två verkligt relevanta inskickningar idag, båda Java. Å andra sidan är detta min lägsta poäng till PE, så vem vet vilken överklagandekaskad det kan bli.

10 minuter in: Rubriken? Igår besökte vi med busstur Universal Citywalk, utanför Disney-komplexet. Som den bevandrade turist jag är (nu även van vid att inte vara kringföst olympiaddeltagare) kollade jag på nätet i fem minuter innan jag tog en middagslur igår. Det ledde mig till slutsatsen att det vore kul att se The Nightmare before Christmas på bio. Det verkade som den roligaste av de som visades. Jag har faktiskt inte heller sett den tidigare. En extra krydda var att det var 3D-visning, med polariseringsskoj. Dock var det nära att jag inte skaffade mig glasögon i tid, men bara nära. Det var allmänt kul, ibland lite skuggbilder, men i grunden övertygande. Vissa av skuggbilderna verkade också snarast vara ett problem i deras optik, då de förekom även när jag tog av glasögonen, förutom de förväntade dubbelbilderna för 3D-effekten. Det mest imponerande var kanske att jag blinkade till när ett föremål flög ut emot mig. I filmen försöker (och lyckas...) militären skjuta ned Jack för att stoppa den skräckfyllda julen.

14 minuter in: Jag har även sett mig själv på TC Channel nu. Det är den andra tagningen då jag plötsligt inte kom på vad jag skulle göra med händerna, vilket jag inte tror att jag hade problem med första gången. I grunden är den väl ändå acceptabel. Lite klippt, dock. (Deans telefon ringde bl.a. på slutet, så de tycks ha tagit avslutningen från tagning 1 i stället.)

17 minuter in: Öh, nu öppnades aggregation. Appeal responses är stängt, appeals fortfarande öppet. Jag hoppas att det ser ok ut inne i arenan. Vi fick visserligen se användarnas identitet (och att vinnarlistan blir som väntat), men inte varandras poäng. Överlag är väl mycket liten skada skedd, då resultatet var ovanligt tydligt den här gången.

22 minuter in: Fixat nu... Men jag inser att det eventuellt är så att jag vet att även de andra vill ge poäng som underkänner mellantypen.

26 minuter in: Tyst som i... hm... nah, pseudo-ryssarna pratar också. Designkomponenten verkar mer spännande.

48 minuter in: En ogillar mina test. Jag förstår honom. Men komponenten var avsedd att vara det den är, så jag tycker att jag har rätt.

77 minuter in: Ok, behövde leta språkfel igen för att motivera min poäng. Jag fick fram en del, ”splitted” påminner mig om vissa andra missar. Nåja, nu är det kanske lugnt igen.

90 minuter in: Fick motivera mina test igen, nu för den som ändå klarat dem rätt bra.

92 minuter: Vi har haft en anslutning som hoppat upp och ned och gjort grimaser. De har tydligen haft liknande problem i arenan också, så det blir femton minuter extra.

102 minuter in: Inget händer.

105 minuter: Slutet är nära? Några Contact PMs?

109 minuter: Vänta lite till, de kan inte skicka in något mer nu, vad är utfallet?

112 minuter: Sluuuut!

Lite senare har man lyssnat på Deutsche Bank. Han var tyst, malande, men tråkig är ett relativt begrepp. Jag avskyr fortfarande Yahoo-tjafs om singularitet från 2004 mer. (Microsofts VS 2005-refactoringdemo var också rätt misslyckad.)

Stackars Limerick har problem att hibernera och låg varm i datorväskan en gång till. Tur att det inte är vakuum.