Algernon

Framme i Italien sedan i torsdags, på ungefär rätt plats sedan i fredags, helt rätt plats sedan i lördags. Att skaffa SIM-kort var enkelt, däremot lyckades jag få ett nummer som redan ägdes av någon småfjant född 88, som enbart hade bonus (inte normal kredit) på sitt kort. Resultatet var att jag hade hans kredit, men inte min egen. Detta kunde tyckas vara en brist. En annan brist är att italienska affärer är praktiskt taget söndagsstängda, så att det var svårt att korrigera.

En av novellerna i antologin är den som rubriken antyder. Jag läser dock inte om den för tillfället. Jag kom däremot att tänka på den i anslutning till en annan resa och hemkomst 2004 (Maghreb). Blommor till en praktiskt taget död labbråtta för att sedan försvinna själv.

Så kan man leka med siffror och komma fram till att e upphöjt till minus någonting rätt lätt blir rätt lite. Må något smart falla ned innan jag råkar bränna axlarna.

Detta skrevs i förbittran söndag kväll. Idag, måndag, har man trots allt lyckats fixa det som skulle fixas. Därmed är det även bekräftat att jag måste leka drag-and-drop. Jag kan också säga att något smart nästan föll ned, och att axlarna ännu inte är brända. Dessutom finns det nu erbjudande på 30-tummare. Någon som vill ta emot en stor låda i Uppsala och lagra den i två veckor?

Har för övrigt läget för automatisk radbrytning i Notepad påverkats genom någon säkerhetsfix till den normala edit-kontrollen?