Ute ur leken?

Igår tävlade jag i TCO:s algoritmdel, rond 3. Dock var miljön lite distraherande, där jag försökte placera mig i ett rum som då var tomt efter "åsiktstorg" (F(l)UM-pedagogik). Därför missade jag plenumbehandlingen av frågan om studentinflytande, samt för den delen även en del av "i ögonvrån". Dock kodade jag som en kratta och tyckte att det inte finns något så roligt som sannskyldigt föreningsliv i en församling där man är hatad, så jag gick tillbaka inför challenge phase och letade halvhjärtat efter något fall. Om jag lyckats med en enda challenge (eller varit tillräckligt odistraherad för att koda rätt) hade jag kunnat gå vidare. Nu blev det inte så.

Komponenthelvetena går däremot bra. Att vinna 3 i rad är något jag inte har gjort sedan... 2004.

Idag var dagen då valresultatet för styrelsevalet skulle tillkännages. Jag började få frågor om hur det kändes att vara på väg dit och vad jag skulle göra (liknande den enstaka fråga i ämnet jag fick i torsdags, men nu hade jag ju till och med klarare åsikter om verksamhetsplanen). Nu blev det inte riktigt som väntat, eller så blev det som väntat. Jag hade antagit att det kunde bli så att någon enstaka röst blev fel, och att jag, efter vårt förhandlande, då inte skulle komma in. Hur medveten risken var vore då oklart.

Nu var det inte så heller. Det var inte en röst som var fel, även om en röst med en Uppsala-lista blev ogiltig. Det fanns nämligen fem röster med strykningar. Jämförelsetal vid kandidatrangordning baseras på reciprok position på listan, vilket medför att en förstaplats på fem valsedlar, för den ordinarie listans trea, med förkrossande majoritet slår en andraplats på fjorton sedlar. (Då dessa fjorton även medförde den ordinarie tredjeplatsen.)

Alltså blev jag inte invald. Ironin i att det rimligen skedde genom att någon typ av socialister för en gångs skull inte tillämpade kårpiska är slående, om än kanske alltför uppenbar för att vara riktigt roande.

Riktigt vad som har hänt, hur organiserat (och av vem) kan ännu sägas vara oklart. Positionen att hamna som "reserv" för att sedan eventuellt komma in på nåder påminner enligt min mening så mycket om förloppet för dryga 12 år sedan att det definitivt inte är roande.

Nåväl, koopterad är något jag inte är.

---

Disclaimer

"Idag" i texten syftar på söndagen. Jag skrev inlägget på bussen, men valde att, trots 3G-kort, vänta ett bra tag med att lägga upp den, för att försöka besinna mig.

Jag varierar emellertid fortfarande mellan att vara melankolisk, förbannad och förhoppningsfull. Dessutom har försök skett att supa mig under bordet med mousserande vin nu under eftermiddagen, även om det har funnits nattvardsklunkar som varit mer omfattande än vad jag verkligen drack ur det där glaset. Att se nyktert på SFS-frågan är ändock för närvarande kanske dubbelt omöjligt. Kårpiska är kärlek!