Det låter jobbigt

"Claude Ms Steele anser att det allra viktigaste är att lära ut att matematik är en inlärd förmåga som kräver arbete och disciplin, inte en medfödd talang..."

via DN

Det är klart att det lönar sig att träna. Frågan är bara om det faktum att det i varje senare steg gått relativt lätt, med vad jag tycker mig kunna förstå mycket kortare tidsåtgång än för någon form av majoritet eller typstudent, skulle bero på att jag i något steg för jag vet inte hur många år sedan fick miljöförhållanden som var bra.

Men, visst, grundskolan tränade arbete och disciplin. Att försöka få någonting gjort när man satt och harvade med idiotböckerna tränade kanske det. Men om att vara bra i matte handlar om att träna på att ha tråkigt med på tok för lätt material (och/eller utan relevant lärarstöd) är det direkt märkligt dels vilka länder som lyckas verkligt bra i tävlingar (vilket DN tar upp, men missar att killar "fortfarande" utgör majoriteten i lagen), och dels hur mycket man kunde lära sig när man konstant exponerades för nya saker i Danderyd, i stället för att befästa och nöta.

Kort sagt: det är kul att mitt i natten invända mot forskning genom autoanekdotiska bevis. Jag lär i alla fall fortsätta tro mig ha en relativt medfödd talang för en del grejer jag är bra på... om det nu bara skulle vara en placebogrund för de verkliga resultaten är det likafullt potent placebo.

Har slutligen börjat ta igen den genom krock i december försummade tentan i Kunsys. Mycket att hinna, men enligt ovan angivna "resonemang" skall det nog gå bra. Frågan är bara när jag skall hinna skriva motionerna, med tanke på deadline på torsdag.

---

Disclaimer

DN-artikeln handlar om könsskillnader. Jag vill inte säga något distinkt där. Påståendet att det inte skulle finnas personer med talang (av förmodat delvis genetiskt slag) är vad jag vänder mig mot.