Ca idag för ca 6 år sedan

Gjorde jag och några andra kvalet till biologiolympiaden. Jag gick i ettan och hade inte hört talas om Hardy-Weinberg, men kom i alla fall på 15:e plats i Sverige, om jag minns rätt. Det sporrade till vidare segrar, medan Gennow mest klagade över att vi missat att "lära oss" logaritmer. Egentligen var det nog sådär den 10 mars, men jag orkar inte kolla veckodagarna och så nu.

Detta resultat fick jag veta under en temakväll på skolan, med konstigt öppet hus, där min insats annars bestod i att besjunga Karl den store (eller bespotta densamme), samt diverse fältgator i Paris, på ett lämpligt språk. Några dagar senare avlägsnade jag även skägget igen (som hade växt sedan ca 13 december 2000). Slutligen fyllde jag 16 år ytterligare några dagar senare.

Ytterligare någon vecka efter detta kom en av de mest intressanta dagarna någonsin, dagen då jag inte fullgjorde idrottshemuppgiften att simma (i planerat muppsällskap) utan i stället, efter avslutat Ma C, tvingade till mig/oss möjligheten att göra PO-kvalet, som ovan nämnda mattelärare undlåtit att informera oss om. Något oförberett gick det inte så bra, men tillräckligt bra för att kvala till final, som man sedan vann.

Det är den epok som inleddes då som nu slutgiltigt går i graven, när vi misslyckades i VM-finalen (ICPC). Vi löste förvisso till antalet fler problem än förra året, men problemen var lättare, så vi kommer klart sämre (resultaten ej offentliga än, ej heller för oss). Emellertid kan jag glädja mig åt att för en gångs skull ha koll på vad och hur vi löser alla problemen, jag har petat mer eller mindre i allihop. Det är dock en ganska knal tröst när det är som det är, så nostalgi är kanske fullt passande.

Trots allt bär det nu av mot vidare bravader, av okänt slag. Jag har rekryterat en SFS-reserv av ett lite kårkramande slag, men det blir nog bra. Vi får försöka ha roligt på festen "på okänd lokal" ikväll, något säger mig att det inte blir Texas-rodeo. På tävlingsfronten skall Lag B. i alla fall göra en storslagen final i Budapest. (Final och final, ch24 kan man säkert göra fler år.)

Slutligen kan jag nedslagen konstatera att Joel slår mig i dansmattespel (på tangentbord), även om i8042 kan vara en del av förklaringen.