Hord av ping
Nytt namn på DDoS!
Slå inte näven i bordet (eller vila armbågarna på det), för då kan skivan få för sig att lämna benen. Bordsbenen, alltså.
Min tvålpumps tvål hade tydligen blivit lite grön. Usch. Jag hällde ut den och har kört pumpen i varmvatten med ättika, tvål och mer varmvatten. Tvålen i sig är ersatt av en fast dito, som har fördelen att vara grön från början.
Filmernas historia känns irrelevant/tråkig. Det man i stället intresserar sig för är:
- "Brother Edward"/Voyager-betazoiden
- Den tekniska utförandet, både vad gäller själva bildmaterialet (och ljud i någon mån, musiken är väl ofta småtrevlig), men även hur bra en väl kodad MPEG2-DVD ändå kan vara.
- Andra skådespelare man känner igen. Där bör det väl också sägas att jag både med "Brother Edward" och det andra mest typiska fallet tar det först på rösten. Det kanske delvis också beror på att jag inte tittar så fokuserat hela tiden.
- Man påminner sig diverse PK-aspekter, dessutom.
Jag kanske skall vara virtuell labbkamrat med Joel. Äntligen skall jag, i så fall, lära mig C++. Tänk hur illa det har varit hittills...
Ja, just ja: 64-bitars .NET Framework är synnerligen elakt mot min kod. Förlångsammandet är en faktor 10 eller något ditåt. Jag begriper inte varför. Potentiellt är asynkrona anrop/delegater mycket dyrare i x64-versionen. Jag använder dem lite väl friskt för att uppnå flertrådning. Dock skall sägas att Ante, med sin större L2-cache, är en fröjd. Jag får kontinuerligt 85 % processorutnyttjande över båda, vilket man väl får anse sig vara mycket nöjd med. Har förutom att försökt låtsas jobba följt hur modellen utvecklar sig vad gäller vad som är ett land(snamn).
2 kommentarer:
Oj, en kommentar som man aldrig besvarat. I alla fall: det var tvålpumpens tvål som hade blivit missfärgad. En del av missfärgningen fanns i och för sig i själva tvålpumpen, men distinktionen är väsentlig. Dessutom är det relevant att skilja dem åt, eftersom jag tror att den aktuella tvålflaskan var en refillförpackning, så att pumpen i sig inte var en given del av den. Däremot var det förstås värt att klargöra vilken typ av tvål som hade missfärgats.
Slutligen var det förstås roande att skriva så att det såg ut som en särskrivning. (Tyvärr är kanske inte alla misstag fullt så medvetna.)
Skicka en kommentar